I Sverige är det tillåtet att ha egna åsikter. Det är till och med en rättighet. En människa får inte hindras att utöva sin demokratiska åsikt. Då är det förtryck. En grupp får inte hindra egna medlemmar att uttrycka sig hur de vill.
Det sista är den andra invändningen Nalin Pekgul har mot islamistiska grupper. Hon tar upp det i en debattartikel i DN. Mina citat kommer dock från Socialdemokraternas egen hemsida.
Kaddafi Hussein är en ung somalisk man som bildade en hiphop-grupp. Rinkeby Folkets hus gav honom och hans vänner möjlighet att träna i deras lokaler, men när han skulle ordna alkoholfria fester för ungdomar där mötte han starkt motstånd från strängt religiösa muslimer. De spred ut rykten att han var en dålig muslim som skulle brinna i helvetet och det gick till och med så långt att en stor grupp ställde sig utanför Folkets hus och hindrade ungdomar att gå in till festen. Vi måste ifrågasätta den religiösa extremismen
Efter påtryckningar och utan hjälp från polisen stängde Kaddafi Hussein ner festen. Grunden anses vara de ”fanatiska muslimerna”. Sen jämför hon det hela med den apartheidliknande rasismen som pågick i södra USA.
Historien ger många exempel på att kampen mot extremismen blir effektiv först när alla samhällsnivåer sluter upp. Lagstiftaren, rättsväsendet, opinionsbildare, alla måste involveras. Rinkeby 2009 får mig att tänka på Little Rock 1957. Sedan högsta domstolen i USA på 1950-talet förbjudit segregerade skolor försökte vita ändå hindra svarta barn och ungdomar att börja i de skolor som dittills varit reserverade för vita. I Arkansas hotades nio svarta ungdomar som skulle börja i Little Rock High School av en vit mobb och hindrades att komma in i skolan. Efter ingripanden från justitiedepartementet och president Eisenhower inkallades polis och militär för att upprätthålla ordningen och se till att de svarta ungdomarna kunde gå till sina klassrum. De ungdomar som vill dansa och lyssna på musik i Rinkeby år 2009 borde få lika bestämt skydd mot extremister som de nio i Little Rock 1957. (Min markering) Ibid
För det första är jämförelsen helt sned. I amerikanska södern var det en samhällsstruktur. I Rinkeby var det en fest som på grund av problem med några ungdomar tvingades att stängas. Varför gjorde inte polisen något? De såg sig inte nödgade att göra det. Se polisens svar i Konflikts avsnitt Bakom Rubrikerna i Rinkeby.
Att peka på enskilda incidenter och göra sådana jämförelser är bara försök till demagogi.
Senare skriver hon:
En av de viktigaste frågorna i Europa är hur vi ska få våra samhällen att hålla ihop och inte falla sönder av etniska och religiösa motsättningar. Det hade därför varit lämpligt om Fredrik Reinfeldt under sitt halvår som ordförande för Europeiska unionen hade tagit upp frågan om hur vi ska forma ett samhälle där alla får plats oavsett religion eller etnisk bakgrund. Dessvärre har jag aldrig hört honom säga något insiktsfullt om detta. Tvärtom vägrar han att öppna ögonen för de problem som religiösa friskolor kan skapa och fortsätter på denna väg genom att göra det möjligt att öppna segregerade religiösa vårdcentraler. (Min markering) Ibid
Diskussionen är viktig, men inte som hon menar. Mer om det längre ner. Men först ett annat inlägg där hon skriver:
De som vill splittra samhället vet att utnyttja den fundamentalistiska våg som sköljer över Europa. Samhället vacklar i sin hållning till extremisterna. Vi anser att man tydligt måste ta ställning mot det som drar isär vårt samhälle. Acceptera inte heltäckande slöjor
Hon fortsätter resonemanget med att inleda kring en annan ytterst liten svensk minoritet, plymoutbröderna. Hon varvar mellan plymouthbröderna och muslimer angående en diskussion om kvinnor ska få ta i hand eller inte. Samma retoriska knep gör hon även i det här inlägget: Sveket mot invandrar tjejerna. Att ta i hand eller inte är ett ställningstagande som är ett eget val. Detta val hedras inom gruppen men ses som suspekt utifrån vilket det här exemplet visar: Cherid Awad blir första advokaten i slöja. Argumentet är därför idiotiskt.
Diskussionen kring kultur och värderingar är viktig. Jag är verkligen för en diskussion om Europa, Sverige och hur kulturer ser ut och förändras. Se t.ex. här och här.
Nalin Pekgul går dock till väga på helt fel sätt. Hon påstår att våra samhällen riskerar att”falla sönder av etniska och religiösa motsättningar”. Det europeiska samhället förändras, det är sant. Det ställs för en mängd intressanta problem.
Men det hon gör är att angripa en ytterst små grupper i samhället, som t.ex. plymouthbröderna och islamister, vars hot mot Sverige anses som ringa av t.ex. Malena Remberg, chefsanalytiker vid Säkerhetspolisens, Säpos kontraterrorenhet, se Konflikt Bevis och rykten om islamistisk rekrytering. Och det i frihetens namn!
Och att måla upp en bild av sönderfall är ett löjligt politiskt trick som jag trodde höll hemma på extrem kanterna och inte hos socialdemokraterna.
